På fredagseftermiddagen godkändes Sameh Egyptsons avhandling av en historiskt lågt meriterad och oenig betygsnämnd, efter en mycket svag opponering från såväl opponent som disputand. Torsten Jansson var den enda i nämnden som varit akademiskt aktiv de senaste åren. Han var också den mest kritiska och lade nästan en halvtimme på att gå igenom felaktigheter och problem med avhandlingen. Disputationen avbröts i förtid av handledaren Mika Vähäkangas.

En viktig del av diskussionen var Egyptsons översättningar som beskrivits som centrala bevis för hans tes om att Muslimska brödraskapet ska ha infiltrerat samhället genom organisationen Islamiska förbundet i Sverige. Den externa granskning av avhandlingen som Fenix tagit del av och tidigare har publicerat går igenom några av de viktigaste problemen med översättningarna, och jämför Egyptsons översättningar med nybeställda översättningar från en av Kammarkollegiets auktoriserade översättare från arabiska till svenska, Sven-Olof Dahlgren. Det finns bara tre auktoriserade översättare i Sverige.

I denna artikel presenterar vi i bearbetad form de fynd som den externa granskningen gjort vid en jämförelse av Egyptsons avhandling och den auktoriserade översättningen.

En översatt källa är en artikel författad av Kamal Helbawy, som länge presenterat sig som Muslimska brödraskapets officiella talesperson i väst. I artikeln nämns kommunikation med imamen Mahmoud Khalfi, verksam i Stockholms moské. Fenix har fått tillgång till den auktoriserade översättningen i dess helhet. Ladda ner den här om du själv vill kontrollera dessa påståenden.

Sameh Egyptson (SE) skriver ett längre resonemang om artikeln på sidorna 176-177 i sin avhandling.

”I denna artikel berättar Helbawy, påtagligt besviken, att han inte hade fått något stöd från det svenska Islamiska förbundet (IFiS) i sin kritik mot egyptiska Brödraskapets ledning.”

Jämförelse med den auktoriserade översättningen (AÖ): I den auktoriserade översättningen av källan nämns inte Islamiska förbundet vid namn alls. Stockholms moské nämns en gång (“herr Mahmoud Al-Khalfi, ledare för Stockholms moské i Sverige”). Ingenstans i texten uttrycker Helbawy att han inte hade fått något stöd från Islamiska förbundet, eller något som kan läsas som att han är ”påtagligt besviken” över detta.

SE: ”I artikeln beskriver Helbawy Mahmoud Khalfi som en framstående ledare från den Islamiska rörelsen i Europa som han har känt i mer än tre decennier.” (…) ”Helbawy berättar att de båda hade varit med och grundat filialer till Brödraskapet i Europa.”

Jämförelse med AÖ: Ingenstans i den auktoriserade översättningen går det att finna något om några filialer eller ens några liknande tankegångar. Helbawy refererar allmänt till ”de islamska rörelserna i Europa” och ”den islamska rörelsen i Europa”, men nämner varken ”Brödraskapet i Europa” eller att han själv eller Khalfi varit med och grundat ”filialer till Brödraskapet i Europa”, eller några organisationer alls för den delen.

SE: ”…nu hade de kommit på kollisionskurs och Khalfi hade krävt en förklaring till Helbawys avgång, och varför han hade valt att gå emot ledningen (vilket är ett lydnadsbrott mot bay’a).”

Jämförelse med AÖ: Det går inte att finna belägg i den auktoriserade översättningen för att Khalfi och Helbawy ”kommit på kollisionskurs”. Inte heller finns stöd för påståendet att Khalfi i sitt brev ”krävt en förklaring till Helbawys avgång” eller förklaring till ”varför han valt att gå emot ledningen”. Tvärtom uttrycker Helbawy med anledning av Khalfis brev: ”Det gladde mig mycket att det fanns efterföljare och ledare i den islamska rörelsen, trots den avsiktliga smutskastningen, som söker sanningen och verkligheten bakom yttrandena, innan de sätter tilltro till vad som sägs (…)”. Längre ner i artikeln kallar Helbawy även brevet för ”artigt”.

SE: ”Men det är inte deras kollisionskurs om den politiska taktiken i Egypten som är
intressant här.”

Jämförelse med AÖ: Återigen innehåller den auktoriserade översättningen ingenting som ger stöd för tolkningen att de två männen är ”på kollisionskurs”.

SE: ”Det är istället vad detta brev säger om relationerna inom det transnationella nätverket. Det som framgår av Helbawys berättelse är att den gamle vännen Mahmoud Khalfi och Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) inte hade valt att stödja (de Tilmisanistiska) kritikerna utan i stället hade stött det egyptiska Brödraskapets (Qutbistiska) ledning i parti- och presidentfrågan.”

Jämförelse med AÖ: I den auktoriserade översättningen framgår att Helbawy säger att han under mer än tre decennier känt Khalfi “som en person som organiserar seminarier” osv. Av detta drar Egyptson slutsatsen att de är ”gamla vänner”, men det verkar vara en ren spekulation. Det saknas belägg också i den auktoriserade översättningen av källan för att Khalfi och IFiS inte hade valt att stödja kritikerna utan istället hade stött det egyptiska brödraskapet. Diskrepanserna mellan Egyptsons beskrivning av källans innehåll och innehållet i den auktoriserade översättningen kan inte härledas till något oavsiktligt misstag i standardmässigt översättningsarbete.

SE: ”Det framgår också av brevet att Helbawy, som kritiker, verkar ha velat ha den svenska organisationens stöd i dessa frågor.”

Jämförelse med AÖ: Det finns inget i den auktoriserade översättningen som ger stöd för
denna beskrivning av innehållet.

SE: ”Sammantaget kan vi dra slutsatsen att ett sådant transnationellt stöd hade varit viktigt.
Förekomsten av sådant stöd motsvarar ju också föreskrifterna i Internationella stadgan om
konsultationer i viktiga politiska frågor; det framgår dock inte om det hade funnits något
formellt förfarande i dessa frågor där svenska delegationen eventuellt hade lagt sin röst till
förmån för den egyptiska ledningen.”

Jämförelse med AÖ: Inget i den auktoriserade översättningen av källan ger stöd för Egyptsons resonemang i citatet ovan.

SE: ”Detta brev är en mångfacetterad pusselbit som ger ytterligare indikationer. Nämligen om hur nära kontakterna var mellan de tre parterna: det Egyptiska brödraskapet, den europeiska nivån där Helbawy var en central person, och det Islamiska förbundet i Sverige (IFiS).”

Jämförelse med AÖ: I den auktoriserade översättningen står enbart att Helbawy nämner ”de islamska rörelsen i Europa” och ”den islamska rörelsen i Europa” på ett allmänt plan, och texten ger inget stöd för slutsatsen att det finns ”tre parter” av samma organisation eller rörelse: det Egyptiska brödraskapet, en europeisk nivå (där Helbawy enligt Egyptson var en central person), och en svensk (Islamiska förbundet), på det sätt som Egyptson påstår.

SE: ”För det första handlar det om det nära personbandet mellan Helbawy och Khalfi, som sträcker sig över alla de tre nivåerna den internationella, den europeiska och den svenska;”

Jämförelse med AÖ: Översättningen visar över huvud taget inte att det finns ”ett nära personband”, eller att det sträcker sig över ”alla de tre nivåerna, den europeiska och den svenska”.

SE: ”Helbawy hänvisar till en långvarig informell vänskap inom en formell, transnationell
organisatorisk struktur.”

Jämförelse med AÖ: I den auktoriserade översättningen av källan står det så här: ”Jag har känt honom under mer än tre decennier som en person som organiserar seminarier, konferenser och festivaler, tar emot gäster, välkomnar dem och vakar efter deras välbefinnande.” Detta verkar ligga till grund för Egyptsons tolkning att Helbawy ”hänvisar till en långvarig informell vänskap inom en formell, transnationell organisatorisk struktur”. Men att två personer som länge verkat i föreningslivet känner till och har uppfattningar om varandra säger förstås ingenting alls om deras relation, än mindre om att det skulle finnas en ”långvarig, informell vänskap”.

SE: ”För det andra har Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) tagit ställning i en viktig politisk fråga för Brödraskapets ledning i Egypten, vilket ju tyder på nära organisatoriska band. Detta ställningstagande från den svenska organisationen var dessutom så betydelsefullt att Helbawy behövde nämna det 2013 för internationella arabiska läsare i en tidning som utges i Storbritannien.”

Jämförelse med AÖ: Det saknas stöd för att IFiS tagit ställning ”i en viktig politisk fråga för
Brödraskapets ledning i Egypten” i den auktoriserade översättningen av källan. Det går inte
heller att utläsa hur ett ställningstagande i en enskild fråga skulle ha utgjort bevis på “nära
organisatoriska band”.

SE: ”För det tredje antyder Helbawy att samarbetet med Khalfi inom den europeiska organisationsvärlden hade pågått i ”tre decennier”, vilket ju indikerar: a) att denna anknytning har existerat, och b) att ett transnationellt nätverk har existerat på europeisk nivå, samt c) att det dessutom har haft kopplingar till Muslimska brödraskapet i Egypten. Brevet är alltså en innehållsrik pusselbit, där flera enstaka fakta skymtar fram både explicit och implicit, men som i sin kontext och den konkreta debattsituationen inom rörelsen förmedlar viktiga kunskapsfragment som stärker avhandlingens övergripande hypotes: att ett transnationellt nätverk existerar och fungerar, samt att Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) ingår i det.”

Jämförelse med AÖ: Jämförelsen segment för segment mellan vad Egyptson påstår att källan säger och innehållet i den auktoriserade översättningen av källan visar att Egyptson inte har grund för sina påståenden i citatet ovan.

Den externa granskningen drar slutsatsen att skillnaderna mellan den faktiska texten och Egyptsons påståenden om den är så stora att det finns fog för att kalla Egyptsons beskrivning av källans innehåll för fabricering.