Det stormar om Lunds universitet. Efter flera kritiska artiklar i Dagens Nyheter ifrågasätter nu många den kommande disputationen där Sameh Egyptson ska försvara sin tes att Muslimska brödraskapet har infiltrerat det svenska samhället. Men granskare som försökt gå till botten med disputationen har mött motstånd och ifrågasättanden från Egyptsons institution Centrum för teologi och religionsvetenskap.

”Pierre” är en av de många personer som blivit utpekade som extremister av Egyptson. Hen har försökt att förstå varför Egyptson inte granskas enligt sedvanlig praxis, och har därför börjat begära ut information från institutionen. Fenix har tagit del av den processen, och kan idag beskriva en lång rad märkliga turer.

”Enligt min uppfattning är det INTE en offentlig uppgift vilka personer som eventuellt har tillfrågats att sitta i en betygsnämnd och tackat nej.”

Enligt fakultetens riktlinjer ska Egyptsons opponent på fredag normalt vara minst docent, men opponenten Khaled Salih har inte varit akademiskt aktiv alls sedan han doktorerade för många år sedan. Betygsnämnden, de som ytterst beslutar om ifall avhandlingen ska godkännas eller inte, består av tre ledamöter. Båda könen ska enligt reglerna vara representerade i betygsnämnden, om det inte finns särskilda skäl, men Egyptsons betygsnämnd består enbart av tre män. Av dessa tre har två inte publicerat något akademiskt alls på många år.

Egyptsons handledare Mika Vähäkangas har förklarat betygsnämndens sammansättning med att han frågat runt till exceptionellt många olika personer som samtliga har valt att tacka nej. Men när Pierre har begärt att få se dessa förfrågningar har Vähäkangas vägrat att lämna ut dessa. Han hänvisar till finsk lagstiftning om personuppgiftsskydd samt att han inte längre ska ha tillgång till sin mailadress på Lunds universitet eftersom han nyligen flyttat till Åbo akademi.

Ungefär hur många personer uppskattar du att du har varit i kontakt med för att få ihop betygsnämnd och opponent?

– Många, 15-20. En del har kontaktats preliminärt via mina kollegor, och om den preliminära kontakten har fått ett negativt svar har jag själv inte ens kontaktat dem, säger Vähäkangas.

Utan att nämna några specifika namn, skulle du åtminstone vilja nämna några av de fakulteter som du har kontaktat?

– Om jag skulle nämna fakulteter skulle jag också avslöja personer. I alla fall i fyra nordiska länder, säger Vähäkangas.

Fenix känner inte till att det enligt finsk lagstiftning är förbjudet att berätta vilka fakulteter man kontaktat med en förfrågning om att tjänstgöra som betygsnämndsledamot.

Pierre har kontaktat prodekanen Stephan Borgehammar, vid Egyptsons institution Centrum för religionsvetenskap och teologi, med en fråga om att få ut alla mail som skickats från institutionen med förfrågningar till presumtiva ledamöter i betygsnämnden. Men Borgehammar vägrade först att lämna ut dessa:

– Enligt min uppfattning är det INTE en offentlig uppgift vilka personer som eventuellt har tillfrågats att sitta i en betygsnämnd och tackat nej. Alla har rätt att avböja ett uppdrag utan att det blir allmänt känt, säger Borgehammar i ett mail till Pierre som Fenix tagit del av.

Fenix kontaktade Borgehammar för en kommentar.

Vidhåller du att handlingar upprättade på Lunds universitet inte är offentliga, om de rör tillsättandet av en betygsnämnd?

– Självfallet har ni rätt att begära ut allt som är att betrakta som allmän handling, till exempel institutionens framställan om disputation med dess förslag till fakultetsopponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen samt motiveringar. Vad jag avsåg i mitt mejl till [Pierre] är att vi inte formellt dokumenterar vilka personer som har tillfrågats att ingå i en betygsnämnd, varför det inte heller finns något sådant dokument att begära ut.

I skrivande stund har de begärda mailen alltjämt inte lämnats ut. Pierre begärde aldrig något formellt dokument på tillfrågade, som Borgehammar säger.

”Ledamöterna är kunniga och erfarna akademiker”

Det har enligt handledaren Mika Vähäkangas varit exceptionellt svårt att hitta akademiker som velat ta sig an Egyptsons avhandling. Vähäkangas menar att det är ett absolut krav att nämndens ledamöter har kunskap i arabiska. Detta trots att avhandlingen till största delen bygger på svenska källor och huvudtesen handlar om svenskt föreningsliv och Muslimska brödraskapet. Ingen i betygsnämnden har publicerat någonting om vare sig det svenska föreningslivet eller Muslimska brödraskapet tidigare.

Prodekan Stephan Borgehammar försvarar dock betygsnämnden, och menar att docentkompetens inte är ett formellt bindande krav.

– Jag avvisar bestämt att betygsnämndens sammansättning inte lever upp till minimumkrav. Ledamöterna är kunniga och erfarna akademiker som är fullt kompetenta att bedöma den aktuella avhandlingens vetenskapliga halt, säger han.

Vare sig betygsnämnden eller opponenten har docentkompetens. Tre av dessa fyra herrar har inte publicerat något akademiskt på många år (knappt något alls utöver sina avhandlingar). Skulle du säga att detta är ett normalt förfarande för era disputationer på CTR?

– Normalt för en disputation vid CTR är att opponenten är minst docent och att båda könen är representerade i betygsnämnden, precis som våra interna bestämmelser rekommenderar. Ibland går inte detta att uppfylla, och då räcker det att opponent och betygsnämnd har tillräcklig kompetens för sin uppgift. Bindande bestämmelser är vi alltid noga med att uppfylla.

Trots att Borgehammar kraftfullt försvarar betygsnämnden tog han ändå kontakt med ytterligare fem akademiker med en förfrågan om att sitta med i betygsnämnden, bland dem professor Mattias Gardell vid Uppsala universitet.

Detta skedde efter att ett stort antal akademiker riktat allvarlig kritik mot institutionens agerande i sociala medier sedan artikeln i Dagens Nyheter släpptes. Gardell bad om ytterligare tid för att sätta sig in i den 750 sidor långa avhandlingen, men nekades.

– Jag ansåg inte att det var nödvändigt för att stärka nämndens faktiska kompetens, utan syftet var att höja förtroendet för den, då den ju offentligt har ifrågasatts, säger Borgehammar.

Anser du att det är möjligt att göra ett seriöst arbete som ledamot i en betygsnämnd på en avhandling av detta slag och omfattning på en vecka?

– Tyvärr kunde inte någon av de tillfrågade ställa sig till förfogande. Jag hade heller inga stora förhoppningar om det, eftersom tiden (som du själv påpekar) var kort, men jag tyckte det var värt ett försök, säger Borgehammar.

Fenix har begärt ut Borgehammars mail till de fem tillfrågade akademikerna. Dessa har i skrivande stund inte lämnats ut. Han har däremot erbjudit sig att via fysisk post skicka en lista på vilka fem som har kontaktats.

”…en hel del som förefaller anmärkningsvärt…”

Mattias Gardell menar att institutionens agerande är ”lite ovanligt”.

– Det stämmer att jag blev tillfrågad med en dryg veckas varsel. Det går förstås inte att göra en seriös bedömning av en avhandlings vetenskapliga kvaliteter på så kort tid. Hos oss får en ledamot av betygsnämnden avhandlingen senast sex veckor innan disputation och jag antar att det är ungefär detsamma som vanligen gäller i Lund, säger Gardell i mail till Fenix.

Han beskriver hur disputationer brukar gå till vid Uppsala universitet:

– De disputationer jag själv har erfarenhet av sedan min tid som ämnesföreträdande professor och huvudhandledare för doktorander vid Uppsala universitet är att man helst ser en professor som opponent, men att en docent i undantagsfall kan accepteras. Betygsnämndsledamöterna skall vara minst docentkompetenta, helst professorer förstås, säger Gardell.

Betygsnämnden bör vara klokt sammansatt och spegla den samlade kompetens som behövs för att ge rättvisa åt arbetet, skriver Gardell i sitt mail. Vanligen består en betygsnämnd av en ledamot från ämnet, en från forskningsområdet i bred mening och slutligen en representant från den aktuella fakulteten.

– Sammantaget är det en hel del som förefaller anmärkningsvärt i hanteringen av detta ärende, avslutar Mattias Gardell.